Vilka regler gäller för barnmässor/familjemässor och mässor med barn?

Vilka är stiftets riktlinjer för familjemässor/barnmässor på en söndag? Vad får barnen göra under mässan? Kan de ha egna förböner? Kan man välja bort en av texterna om den inte är lämplig för barn? Får barnen dramatisera evangelietexten?

Regler för barnmässor finns i Direktoriet för barnmässor från 1973. Där görs en skillnad mellan (1) mässor för vuxna med deltagande av barn och (2) barnmässor i egentlig mening. Den första formen är vanliga mässor med hänsyn tagen till barnen vid valet av sånger, inslag i predikan, processioner och frambärandet av offergåvor, etc.

Barnmässor i egentlig mening, där barnen utgör majoriteten, kan ha följande inslag: barn kan förbereda det som hör till gudstjänstrummets utrustning och prydande, tända ljusen, sjunga eller spela instrument, läsa en läsning, delta i en dialogpredikan med predikanten, läsa intentionerna i kyrkans allmänna bön (som naturligtvis kan och bör vara förberedd med tanke på eller i samarbete med barn), frambära offergåvorna, delta i processioner och vara ministranter. Man måste undvika frestelsen till aktivism. Också i barnmässor ska riternas värdighet respekteras. Stunder av tystnad ska iakttas. Man ska eftersträva högtidlighet, samhörighet och en meditativ stämning. Predikanten ska anpassa sitt språkbruk efter barnens fattningsförmåga men undvika att låta barnslig.

Man ska undvika infantilitet och välja sånger som är vackra och stämningsfulla, samt bibeltexter som barn kan ta till sig. (Det är inte nödvändigtvis de kortaste eller enklaste texterna.) Man kan på söndagar utelämna en av läsningarna, men aldrig evangeliet. Man kan om så verkligen behövs välja en annan text än dagens, hämtad ur lektionariet eller direkt ur Bibeln, i överensstämmelse med den innevarande kyrkoårstiden, och om nödvändigt utelämna en eller annan mening, dock så att inte innehållet eller sammanhanget förrycks.

All pratighet måste undvikas. Man kan dock låta de olika delarna av mässan inledas av korta introduktioner. På en helgondag kan man t.ex. före läsningarna berätta om helgonet, så att det framgår varför texterna är valda. Om evangelietexten så tillåter, kan man framföra den enligt mönster från passionsberättelsen, dvs. fördela rollerna mellan en berättare och några andra som läser de i berättelsen ingående replikerna.

Predikan får utformas som en dialog med barnen och eventuellt med en annan vuxen.

Det finns särskilda eukaristiska böner för barnmässor i häftet Alternativa eukaristiböner, KLN 1996. (I den tredje upplagan av Missale Romanum finns tre eukaristiska böner för barn.) De ska enbart användas när barn före puberteten utgör majoriteten av gudstjänstdeltagarna.

KLN (Katolska Liturgiska Nämnden) har till uppgift att stimulera gudstjänstlivet i Stockholms katolska stift. Nämnden utarbetar gudstjänstordningar och liturgiska böcker, tar initiativ till utbildning med mera. Den är biskopens beredande och rådgivande organ i liturgiska frågor.