Absolve, Domine (tractus)
V. 1 Absólve, Dómine, ánimas ómnium fidélium defunctórum ab omni vínculo delictórum,
V. 2 et grátia tua illis succurrénte, mereántur evádere iudícium ultiónis,
V. 3 et lucis aetérnae beatitúdine pérfrui.
V. 1 Lös, o Herre, alla kristtrogna avlidnas själar från varje syndaband,
V. 2 och skynda dem till mötes med din nåd, så att de undkommer domen och vedergällningen,
V. 3 och låt dem njuta den eviga salighetens ljus.
Romersk medeltida text. Mässa för avlidna.
Agnus Dei
Agnus Dei, qui tollis peccáta mundi: miserére nobis.
Agnus Dei, qui tollis peccáta mundi: miserére nobis.
Agnus Dei, qui tollis peccáta mundi: dona nobis pacem.
Guds lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss.
Guds lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss.
Guds lamm, som borttager världens synder, giv oss frid.
Bearbetat utdrag ur Gloria in excelsis Deo, jfr Joh 1:29. Den exakta lydelsen ovan, med dona nobis pacem, är från 900- eller 1000-talet.
Ave, maris stella
1 Ave, maris stella, / Dei mater alma, / atque semper virgo, / felix cæli porta.
Var hälsad, havets stjärna, Guds milda moder, alltid rena Jungfru, himlens saliga port.
2 Sumens illud ”Ave” / Gabriélis ore, / funda nos in pace, / mutans Evæ nomen.
Du som tog emot detta ”Var hälsad” ur Gabriels mun, gör oss fasta i friden, du som förvandlade Evas namn.*
* nämligen genom att höra ängelns ”Ave” (Ave — Eva)
3 Solve vincla reis, / profer lumen cæcis, / mala nostra pelle, / bona cuncta posce.
Lossa skuldens bojor, skänk ljus åt de blinda, driv vårt onda på flykten, bed om allt gott.
4 Monstra te esse matrem, / sumat per te preces / qui pro nobis natus / tulit esse tuus.
Visa dig som moder. Må han genom dig ta emot bönerna, han som för oss född för oss gick med på att vara din (son).
5 Virgo singuláris, / inter omnes mitis, / nos culpis solútos / mites fac et castos.
Underbara Jungfru, du mildaste av alla, gör oss, lösta från synden, milda och kyska.
6 Vitam præsta puram, / iter para tutum, / ut vidéntes Iesum / semper collætémur.
Skänk (oss) ett rent liv, bered (för oss) den säkra vägen, så att vi får se Jesus och alltid kan glädjas.
7 Sit laus Deo Patri, / summo Christo decus, / Spiritui Sancto / honor, tribus unus. Amen.
Må lovsång ges åt Gud Fadern, är åt den högste Kristus, hder åt den helige Ande – åt de tre en (och samma lovsång). Amen.
Hymn tillskriven Ambrosius Autpertus (d. 784).
Alma Redemptoris mater
Alma Redemptóris mater, quae pérvia caeli
porta manes, et stella maris: succúrre cadénti,
súrgere qui curat populo. Tu quae genuísti,
natúra miránte, tuum sanctum Genitórem:
Virgo prius ac postérius, Gabriélis ab ore
sumens illud Ave, peccatórum miserére.
Frälsarens milda moder,
du som är och förblir den port genom vilken vi kan gå in i himlen, och havets stjärna,
hjälp <Guds> folk som faller och strävar efter att resa sig på nytt.
Du som medan skapelsen häpnade födde
den helige som frambringat dig,
du som var jungfru både före och efter <födelsen>,
du som fick höra ordet ”Ave” ur Gabriels mun,
förbarma dig över syndarna.
Antifon (på hexameter) från 1000- eller 1100-talet.
Ave, Regina caelorum
Ave, Regína caelórum,
ave, Dómina angelórum,
salve, radix, salve, porta,
ex qua mundo lux est orta.
Gaude, Virgo gloriósa,
super omnes speciósa;
vale, o valde decóra,
et pro nobis Christum exóra.
Var hälsad, drottning.
Var hälsad, änglarnas härskarinna.
Hell dig, du (Ishajs) rot. Hell dig, du (himlens) port,
ur vilken ljuset för världen framgick.
Gläd dig, ärorika Jungfru,
skönare än alla andra.
Var hälsad, du ljuvliga.
Bed för oss till Kristus.
Antifon från 1100-talet.
Ave verum Corpus
Ave verum Corpus, natum / de María Vírgine,
vere passum, immolátum / in cruce pro hómine,
cuius latus perforátum / fluxit aqua et sánguine.
Esto nobis praegustátum / mortis in exámine.
O Iesu dulcis, o Iesu pie,
o Iesu, fili Maríae.
Var hälsad, sanna kropp, född av jungfrun Maria,
du som i sanning led och offrades på korset för människan,
du ur vars genomborrade sida vatten och blod flöt.
Var oss i dödens prövning en försmak [av saligheten].
O ljuve Jesus, o barmhärtige Jesus,
o Jesus, Marias son.
Bön, troligen från 1200-talet.
Credo
Credo in unum Deum, / Patrem omnipoténtem, / factórem cæli et terræ, / visibílium ómnium et invisibílium.
Et in unum Dóminum Iesum Christum, / Fílium Dei Unigénitum, / et ex Patre natum ante òmnia sæcula.
Deum de Deo, lumen de lúmine, / Deum verum de Deo vero, / génitum, non factum,
consubstantiálem Patri: / per quem ómnia facta sunt.
Qui propter nos hómines / et propter nostram salútem descéndit de cælis.
Et incarnátus est de Spíritu Sancto / ex María Vírgine, et homo factus est.
Crucifíxus étiam pro nobis sub Póntio Piláto; / passus et sepúltus est,
et resurréxit tértia die, / secúndum Scriptúras, / et ascéndit in cælum, sedet ad déxteram Patris.
Et íterum ventúrus est cum glória, / iudicáre vivos et mórtuos, / cuius regni non erit finis.
Et in Spíritum Sanctum, / Dóminum et vivificántem: / qui ex Patre Filióque procédit.
Qui cum Patre et Fílio simul adorátur et conglorificátur: / qui locútus est per prophétas.
Et unam, santam, cathólicam et apostólicam Ecclésiam.
Confíteor unum baptísma in remissiónem peccatórum. / Et exspécto resurrectiónem mortuórum, et vitam ventúri sæculi.
Amen.
Jag tror på en enda Gud, / allsmäktig Fader, / skapare av himmel och jord, / av allt, både synligt och osynligt.
Och på en enda Herre, Jesus Kristus, / Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid,
Gud av Gud, ljus av ljus, / sann Gud av sann Gud, / född och icke skapad,
av samma väsen som Fadern, / på honom genom vilken allt blev till;
som för oss människor / och för vår frälsnings skull steg ner från himlen
och blev kött genom den helige Ande / av jungfru Maria och blev människa;
och som blev korsfäst för oss under Pontius Pilatus, / led och blev begravd,
som uppstod på tredje dagen / i enlighet med skrifterna, / steg upp till himlen, / sitter på Faderns högra sida
och skall återkomma i härlighet / för att döma levande och döda, / och vars rike aldrig skall ta slut.
Och på den helige Ande, / som är Herre och ger liv, / som utgår av Fadern och Sonen,
som tillsammans med Fadern och Sonen blir tillbedd och förhärligad / och som talade genom profeterna.
Och på en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse / och väntar på de dödas uppståndelse och den kommande världens liv.
Amen.
Credo. Trosbekännelsen från konciliet i Konstantinopel 381, latinsk version med senare tillägg.
Dies irae
Dies irae, dies illa / solvet saeclum in favílla, / teste David cum Sibylla.
Vredens dag, den dagen / skall upplösa världen i aska, / enligt Davids och sibyllans vittnesbörd.
Sefanja 1:15; Ps 96:13; sibylla = antik sierska
Quantus tremor est futúrus, / quando iudex est ventúrus / cuncta stricte discussúrus.
Hur stor blir inte skräcken / när Domaren nalkas / för att noggrant granska allt.
Tuba mirum spargens sonum / per sepulchra regiónum, / coget omnes ante thronum.
Basunen skall sprida ett förunderligt ljud / över jordens alla gravar / och tvinga alla inför tronen.
Matt 24:31; 1 Kor 15:52
Mors stupébit et natura / cum resurget creatúra / iudicanti responsúra.
Döden och naturen skall häpna / när skapelsen står upp / för att stå till svars inför den som dömer.
Liber scriptus proferétur, / in quo totum continétur / unde mundus iudicétur.
En fullskriven bok skall tas fram / i vilken allt det står / utifrån vilket världen skall dömas.
Dan 7:10
Iudex ergo cum sedébit, / quicquid latet apparébit; / nil inultum remanébit.
När så domaren sätter sig / kommer allt att bli uppenbart / och inget kommer att förbli ostraffat.
Quid sum miser tunc dictúrus, / quem patrónum rogatúrus, / cum vix iustus sit secúrus?
Vad skall jag olycklige säga då, / vilken advokat skall jag tillkalla, / när knappast den rättfärdige kan vara säker?
1 Pet 4:18
Rex tremendae maiestátis, / qui salvandos salvas gratis, / salva me, fons pietátis.
Du Konung i ditt fruktansvärda majestät, / du som av nåd frälser dem som skall frälsas, / fräls mig, du kärlekens källa.
Matt 19:28
Recordáre, Iesu pie, / quod sum causa tuae viae, / ne me perdas illa die.
Kom ihåg, käre Jesus, / att jag är anledningen till din vandring / och låt mig inte gå under på den dagen.
Quaerens me sedísti lassus, / redemísti crucem passus; / tantus labor non sit cassus.
Det var för att uppsöka mig som du trött satte dig ner [vid Sykars brunn], / du återlöste mig genom att lida korsets död, / och en sådan möda får inte ha varit förgäves.
Joh 4:6
Iuste iudex ultiónis, / donum fac remissiónis / ante diem ratiónis.
Du hämndens rättfärdige domare, / ge mig förlåtelsens gåva / före räkenskapens dag.
Matt 12:36
Ingemísco tamquam reus, / culpa rubet vultus meus; / supplicánti parce, Deus.
Jag suckar som en skyldig, / mitt ansikte rodnar av skuld. / Gud, skona mig när jag ber dig därom.
Qui Mariam absolvísti / et latrónem exaudísti, / mihi quoque spem dedísti.
Du som gav Maria [Magdalena] förlåtelsen / och bönhörde rövaren, / du har skänkt hopp också åt mig.
Luk 7:36-50; Luk 23:39-43
Preces meae non sunt dignae / sed tu, bonus, fac benígne / ne perénni cremer igne.
Mina böner är inte värdiga, / men gör i din godhet så / att jag inte brinner i den eviga elden.
Matt 25:31-46
Inter oves locum praesta / et ab haedis me sequéstra / státuens in parte dextra.
Ge mig plats bland fåren / och skilj mig från getterna / och ställ mig på din högra sida.
Confutátis maledíctis, / flammis ácribus addíctis, / voca me cum benedíctis.
Sedan de förbannade blivit överbevisade / och dömda till de brännande lågorna, / kalla mig att stå bland de välsignade.
Oro supplex et acclínis, / cor contrítum quasi cinis, / gere curam mei finis.
Jag ber böjd i stoftet, / mitt hjärta är förkrossat som aska: / ta dig an mitt slutliga öde!
Ps 51:19
Lacrimósa dies illa, / qua resurget ex favílla / iudicándus homo reus: / huic ergo parce, Deus.
Den dagen är full av tårar, / när ur askan uppstår / den skuldtyngda människan till dom: / skona henne då, o Gud.
Pie Iesu Dómine, / dona eis réquiem. Amen.
Käre Herre Jesus / ge dem vilan. Amen.
Okänd författare; ofta tillskriven Tommaso da Celano (d. omkr. 1260). Sekvens i den klassiska requiem-mässan, vid liturgireformen 1970 flyttad till tidebönen under kyrkoårets sista vecka.
Domine Iesu Christe (offertorium)
Dómine Iesu Christe, Rex glóriae, líbera ánimas ómnium fidélium defunctórum de poenis inférni et de profúndo lacu: líbera eas de ore leónis, ne absórbeat eas tártarus, ne cadant in obscúrum: sed sígnifer sanctus Míchael repraeséntet eas in lucem sanctam
– quam olim Ábrahae promisísti et sémini eius.
V. Hóstias et preces tibi, Dómine, laudis offérimus; tu súscipe pro animábus illis, quarum hódie memóriam fácimus; fac eas, Dómine, de morte transíre ad vitam
– quam olim …
Herre Jesus Kristus, ärans konung, befria alla avlidna kristtrognas själar från helvetets straff och från det stora djupet. Befria dem ur lejonets gap, så att inte dödsriket uppslukar dem, så att de inte faller ner i mörkret. Utan låt teckenbärararen, den helige Mikael, föra dem in i det heliga ljuset
– som du en gång lovade åt Abraham och hans avkomma.
V. Herre, vi frambär till dig lovets offergåvor och böner. Ta emot dem för de själar som vi minns i dag. Låt dem, Herre, övergå från döden till livet
– som du en gång …
Medeltida bön. Mässa för avlidna.
Gloria
Glória in excélsis Deo / et in terra pax homínibus bonæ voluntátis.
Laudámus te, / benedícimus te, / adorámus te, / glorificámus te, / grátias ágimus tibi propter magnam glóriam tuam,
Dómine Deus, Rex cæléstis, / Deus Pater omnípotens. / Dómine Fili unigénite, Iesu Christe.
Dómine Deus, Agnus Dei, Fílius Patris, / qui tollis peccáta mundi, / miserére nobis;
qui tollis peccáta mundi, / súscipe deprecatiónem nostram. / Qui sedes ad déxteram Patris, miserére nobis.
Quóniam tu solus Sanctus, / tu solus Dóminus, / tu solus Altíssimus, Iesu Christe, / cum Sancto Spíritu: / in glória Dei Patris.
Amen.
Ära i höjden åt Gud / och på jorden frid åt människor av god vilja.
Vi lovar dig, / vi välsignar dig, / vi tillber dig, / vi prisar och ärar dig, / vi tackar dig för din stora härlighet.
Herre Gud, himmelske konung, / Gud Fader allsmäktig. / Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus.
Herre Gud, Guds lamm, Faderns Son. / Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss.
Du som borttager världens synder, tag emot vår bön. / Du som sitter på Faderns högra sida, förbarma dig över oss.
Ty du allena är helig, / du allena Herre, / du allena den högste, Jesus Kristus, / med den helige Ande, / i Guds Faderns härlighet.
Amen.
Inledning: Luk 2:14. Fornkristen grekisk hymn, latinsk version 400-talet?
In paradisum
In paradísum dedúcant te ángeli, in tuo advéntu suscípiant te martyres, et perdúcant te in civitátem sanctam Ierúsalem.
In i Guds paradis må änglarna föra dig, må martyrerna mottaga dig när du kommer och ledsaga dig in i den heliga staden Jerusalem.
Romersk antifon från 400–600-talet. Begravning.
Kyrie, eleison
Kýrie, eléison. – Christé, eléison. – Kýrie, eléison.
Herre, förbarma dig. – Kristus, förbarma dig. – Herre, förbarma dig.
Fornkristet bönerop på grekiska. Märk: ”Kyrie” bör normalt uttalas ”Kirie”: den vokal som skrivs y uttalades redan tidigt i grekiskan som i, liksom den vokal betecknande långt e-ljud som följer efter ”ele-” uttalades som i och rentav brukar skrivas som i. Både greker och européer söder om Alperna säger alltid ”Kirie”.
Libera me
Líbera me, Dómine, de morte aetérna, in die illa treménda, quando caeli movéndi sunt et terra, dum véneris iudicare saéculum per ignem.
V. Tremens factus sum ego, et tímeo, dum discússio vénerit atque ventúra ira – quando caeli movéndi sunt et terra.
V. Dies illa, dies irae, calamitátis et misériae, dies magna et amára valde – dum véneris iudicáre saéculum per ignem.
V. Réquiem aetérnam dona eis, Dómine, et lux perpétua lúceat eis.
Rädda mig, Herre, från den eviga döden på den stora och fruktansvärda dagen, då himmel och jord skall skakas, när du kommer för att döma världen i eld.
V. Jag darrar och bävar när domen kommer, den kommande vreden, då himmel och jord skall ska-kas.
V. Se den stora dagen, vredesdagen, förödelsens dag, eländesdagen, den stora och oerhört bittra dagen, då du kommer för att döma världen i eld.
Latinsk text från tidig medeltid. Mässa för avlidna.
Locus iste
Locus iste a Deo factus est, inaestimabile sacramentum; irreprehensibilis est.
V. Deus, cui adstat chorus Angelorum, exaudi preces servorum tuorum.
Detta hus är Guds verk, ett oskattbart mysterium; det är fritt från varje fläck.
V. Gud, inför vilken änglaskaran står, hör dina tjänares böner.
Gradualresponsorium från 500-talet (?) efter 1 Mos 28:17; 4 Esra 8:20-24. Anm. irreprehensibilis är ett ord ur gammaltestamentligt språk, använt om offer och offerplatser: de ska vara felfria, fläckfria, oklanderliga.
Lux aeterna (communio)
Lux aetérna lúceat eis, Dómine – cum sanctis tuis in aetérnum, quia pius es.
V. Réquiem aetérnam dona eis, Dómine, et lux perpétua lúceat eis – cum sanctis …
Må det eviga ljuset lysa för dem, Herre – bland dina heliga i evighet, ty du är barmhärtig.
V. Ge dem, Herre, den eviga vilan, och låt det eviga ljuset lysa för dem – bland dina heliga …
Romersk sång från 400–600-talet efter 4 Esra 2:32–35. Mässa för avlidna.
O magnum mysterium (responsorium)
O magnum mysterium et admirabile sacramentum, ut animalia viderent Dominum natum, iacentem in praesepio! Beata Virgo, cuius viscera meruerunt portare Dominum Christum. Alleluia.
V. Domine, audivi auditum tuum, et timui. Consideravi opera tua, et expavi, in medio duorum animalium * iacentem in praesepio.
V. Pastores felici gaudio festinaverunt videre quod audierant, et continuo Salvatorem quam quaesierunt invenire meruerunt + iacentem in praesepio.
O stora hemlighet, förunderliga mysterium: djuren fick se den nyfödde Herren liggande i en krubba! Saliga Jungfru, vars sköte fick bära Herren Kristus! Halleluja.
V. Herre, jag fick höra om dig och häpnade. Jag betraktade dina gärningar och bävade: mitt emellan de två djuren + liggande i en krubba!
V. Herdarna skyndade med glädje i väg för att se vad de hade hört om, och strax fick de finna den Frälsare som de hade sökt + liggande i en krubba!
Romerskt responsorium, verser Hab 3:2; jfr Luk 2:16. Julnatten.
Puer natus
Puer natus est nobis, et fílius datus est nobis, cuius impérium super húmerum eius: et vocábitur nomen eius Magni consílii Ángelus.
V. Cantáte Dómino cánticum novum: quia mirabília fecit.
V. Glória Patri, et Fílio, et Spirítui Sancto: sicut erat in princípio, et nunc et semper, et in saecula saeculórum. Amen.
Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldra skall herradömet vila. Och han skall kallas vid namnet Det stora rådets budbärare.
V. Sjung till Herrens ära den nya sången, ty han har gjort under.
V. Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, som det var från begynnelsen, både nu och alltid och i evigheters evigheter. Amen.
Introitus för juldagen. Jes 9:6; Ps 97/98:1.
Requiem aeternam (introitus)
Réquiem aetérnam dona eis, Dómine, et lux perpéuta lúceat eis.
V. 1 Te decet hymnus, Deus, in Sion, et tibi reddétur votum in Ierúsalem.
V. 2 Qui audis oratiónem, ad te omnis caro véniet propter iniquitátem.
V. 3 Etsi praevaluérunt super nos impietátes nostrae, tu propitiáberis eis.
V. 4 Beátus quem elegísti et assumpsísti, inhabitábit in átriis tuis.
Ge dem, Herre, den eviga vilan, och låt det eviga ljuset lysa för dem.
V. 1 Dig tillkommer lovsång, o Gud, på Sion, till dig skall man infria löfte i Jerusalem.
V. 2 Du som hör bön, till dig kommer alla människor för överträdelsens skull.
V. 3 Även om våra synder blivit oss för tunga, skall du förlåta dem.
V. 4 Salig den som du utvalt och upptagit, han skall få bo i dina gårdar.
Romersk antifon från 400–600-talet efter 4 Esra 2:32–35, vers Ps 65/64:2–5. Mässa för avlidna.
Requiem aeternam (graduale)
R. Réquiem aetérnam dona eis, Dómine, et lux perpéuta lúceat eis.
V. In memória aetérna erit iustus, ab auditióne mala non timébit.
R. Ge dem, Herre, den eviga vilan, och låt det eviga ljuset lysa för dem.
V. Den rättfärdige skall bli ihågkommen för evigt, olycksbud behöver han inte frukta.
Omkväde romersk text från 400–600-talet efter 4 Esra 2:32–35, vers Ps 111/112:7. Mässa för avlidna.
Requiescant in pace
Requiéscant in pace. Amen.
Må de vila i frid. Amen.
Bön vid begravning.
Sanctus
Sanctus, sanctus, sanctus Dóminus Deus Sábaoth.
Pleni sunt caeli et terra glória tua.
Hosánna in excélsis.
Benedíctus qui venit in nómine Dómini.
Hosánna in excélsis.
Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot.
Himlarna och jorden är fulla av din härlighet.
Hosianna i höjden.
Välsignad är han som kommer i Herrens namn.
Hosianna i höjden.
Fornkristen acklamation efter Jes 6:3; Ps 118:25–26.
Subvenite
Subveníte, sancti Dei, occúrrite, ángeli Dómini, suscipiéntes ánimam eius, offeréntes eam in conspéctu Altíssimi.
V. Suscípiat te Christus, qui vocávit te, et in sinum Ábrahae ángeli dedúcant te – suscipiéntes ánimam eius, offeréntes eam in conspéctu Altíssimi.
V. Réquiem aetérnam dona ei, Dómine, et lux perpétua lúceat ei – offeréntes eam in conspéctu Altíssimi.
Ni Guds helgon, kom honom (henne) till hjälp. Ni Herrens änglar, skynda honom (henne) till mötes. Ta emot hans (hennes) själ, och bär den fram inför den Högstes ansikte.
V. Må Kristus ta emot dig, han som kallat dig, och må änglarna föra dig till Abrahams sköte. Må de ta emot hans (själ) och bära den fram inför den Högstes ansikte.
V. Ge honom (henne), Herre, den eviga vilan, och låt det eviga ljuset lysa för honom (henne). Må de bära den fram inför den Högstes ansikte.
Latinsk text från tidig medeltid, eventuellt från Rom. Begravning.
Tantum ergo sacramentum
1 Tantum ergo sacraméntum / venerémur cérnui,
et antíquum documéntum / novo cedat rítui;
praestet fides suppleméntum / sénsuum deféctui.
2 Genitóri Genitóque / laus et iubilátio,
salus, honor, virtus quoque / sit, et benedíctio;
procedénti ab utróque / compar sit laudátio. Amen.
1 Detta så stora sakrament må vi alltså falla ner och vörda,
och må den gamla undervisningen vika för den nya riten;
må tron komplettera med det som sinnena inte förmår [fatta].
2 Den som föder [= Fadern] och den Födde [= Sonen] tillhör lovprisning och jubelsång;
må även hyllning, heder, kraft och välsignelse [= lovprisning] ges [åt Fadern och Sonen];
åt den som framgår ur bägge [= Anden] må likvärdigt lov ges. Amen.
Ur hymnen Pange, lingua, gloriosi corporis mysterium, Thomas av Aquino 1263/64? Sakramentsandakt.
Tu es Petrus
Tu es Petrus, et super hanc petram aedificabo Ecclesiam meam.
Du är Petrus (Klippan), och på den klippan skall jag bygga min kyrka.
Antifon. Matt 16:18.
